17 februari 2009

1950-talsrum/-inredningar

Diskuterade med en god vän för en tid sedan detta med 1950-talsrum och inredningar som är så populärt i dag. Vännen inreder sitt hus i bästa 1950- och tidigt 1960-talsstil med mycket gott resultat...

"Problemet" uppstod när Larsson påstod att sådana hem/rum aldrig existerat i verkligheten!!! - i vart fall inte i någon större utsträckning... Vadå, tyckte vännen, visst var det väl så på 1950-talet!? Nej, ansåg Larsson med en dåres envishet. -Låt mig förklara! Visst förekom det säkert att ett ungt par som satte bo i en nybyggd bostad, låt säga 1955 köpte precis allt bohag nytt på en gång, men de flesta gjorde nog så som folk gjort i alla tider och än i dag - köpte lite nytt, fick av far och mor, köpte lite på auktion m m, m m. Mao en salig blandning, mer eller mindre smakfullt... Naturligtvis var det ju även så att de som flyttade in i en ny lägenhet eller hus fick ju naturligtvis 1950-talsinredningen på köpet...

Kommer ihåg mitt barndoms hem, samt släktingar och grannars hem - inte var det några "1950-talsinredningar" där inte - 1920, -30, -40-tal och äldre var det som gällde, uppblandad med en och annan ny pryl... men visst hade far och mor en o annan 1950-talspryl men någon femtiotalsinredning var det inte...

Nej, eleganta kompletta 1950-talsinredningar hörde nog i de flesta fall enbart hemma i dom glättiga heminredningsreportagen i tidningen Femina med flera... En sorglig insikt kanske men så var det... det ser man tydligt i gamla "hemma hos" reportage om inte annat... eller i gamla journalfilmer "hemma hos folk"... sedan får vi inte glömma den misär och fattigdom som fanns på den tiden. Här i Arvika fanns det dåliga kalla lägenheter - utan bad o toalett och utan varmvatten - kvar långt in på 1970-talet...

Det var också stor skillnad på stad och landet - i stan fanns dom nya lägenheterna och dom nya villorna - på landet fanns dom hus och lägenheter som "alltid" funnits...

Jämför även med alla eleganta 1950-talsbilar som rullar på våra vägar sommartid! Så såg inte bilarna ut på 1950-talet - 10, 20 och 30 år gamla bilar var vad som gällde - som i dag. Dom nya amerikanare m m, som fanns var oftast, svarta, mörkblå och fyradörrars - långt från dagens eleganta hardtopmodeller och öppna vagnar...

Några tankar så här på en vanlig tisdagförmiddag (nåja, vanlig o vanlig... Larsson har faktiskt en veckas semester :-)

Fotnot: Det fanns ett par som bodde i en HSB-lägenhet i Hagfors - tror jag det var - som faktiskt köpte allt nytt och i bra kvalité någon gång på 1950-talet. Hemmet - som var barnlöst - var i samma goda skick i slutet på 1990-talet. Paret fick då ett erbjudande från HSB att flytta från lägenheten till en ny och köpa allt bohag nytt. Detta nappade de på och den gamla lägenheten förvandlades till ett museum...

2 kommentarer:

  1. Såg på ett intressant program från Göteborg om åldringsvården där man nu börjat använda äldre saker för att friska upp minnen och liva upp tillvaron för dom äldre.

    Kanonbra program och precis så som jag vill och ska fortsätta jobba med.

    Det finns ju inget viktigare än att sätta sig ner och lyssna på en person som upplevt en massa och gärna vill dela med sig om dom bara får chansen.
    Man slutar ju inte vara människa för att man flyttar till ett ålderdomshem.

    SvaraRadera
  2. Intressant och tänktvärt skriver Larsson, som alltid.

    Mvh /Peter - som snart flyttar in i ett femtiotalsradhus, som renoverats tillbaka till den tiden... ;-)

    SvaraRadera