Bolinders

Bolinders grundades 1844 då bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder grundade J. & C. G. Bolinders Mekaniska Verkstad (från 1873 J. & C. G. Bolinders Mekaniska Verkstads AB) vid Klara sjö på Kungsholmen i Stockholm. Under de första årtiondena var produktionen inriktad på ångmaskiner, träbearbetningsutrustning och råoljemotorer för till exempel båtar och sågverk. Man producerade också olika sorters gjutna produkter som till exempel vedspisar, kaminer och köksutrustning som stekpannor, grytor, våffeljärn och köttkvarnar.

År 1893 byggde Bolinders sin och Sveriges första motor med intern förbränning. Motorn designades av ingenjör Albert Weyland men var inte så framgångsrik. Istället tog man in ingenjör Erik Rundlöf som konsult och 1897 hade man en tvåtakts råoljemotor som blev en stor framgång. På 1920-talet hade Bolinders en världsandel av 80% av alla fiskebåtar tack vare motorernas pålitlighet, låga bränsleförbrukning och långa livslängd.

Efter brödernas död i slutet av 1800-talet togs företaget över av Erik August Bolinder. 1906 ansåg man att lokalerna på Kungsholmen hade blivit för små så man köpte Kallhälls gård i Järfälla eftersom Kallhäll ansågs ha bra kommunikationer då den låg vid järnvägenmot Västerås och man också kunde använda sjövägen via Mälaren in till Stockholm. 1909 startades produktionen i Kallhäll. Man tillverkade då spisar och köttkvarnar samt gjutgods som transporterades sjövägen till fabriken på Kungsholmen. 1919 hade Bolinders 1 900 anställda vid de båda fabrikerna.

I slutet av 1920-talet försökte sig Bolinders på traktortillverkning, men det är osäkert om mer än en traktor kom till utförande.

År 1932 delades Bolinders i två delar. Motoravdelningen slogs samman med Munktells i Eskilstuna och fick namnet Bolinder-Munktell. Återstoden av företaget fortsatte produktionen i Kallhäll under namnet Bolinders Fabriks AB. Samtidigt lades verksamheten på Kungsholmen ned. Under 1930- och 1940-talen tillverkade man Trim utombordsmotor, diskmaskiner, sanitetsgods och emeljerade hushållskärl. Under 1950-talet tillverkade man mycket kylskåp och elspisar men konkurrensen från Elektrolux, Husqvarna och Electro-Helios var svår och1956 köptes Bolinders Fabriks AB upp av AB Svenska Maskinverken, som då flyttade större delen av sin verksamhet till Kallhäll.

Under andra världskriget tillverkade man mycket utrustning till den svenska försvarsindustrin som till exempel gengasaggregat.

År 1988 öppnade ett Bolinders-museeum i Kallhälls folkets hus.

Källa: Wikipedia.

Munktells mek. verkstads A.- B.

Allmänna Svenska Elektriska AB, Västerås

1933 tog Asea bort sin logotyp som bestod av den indoeuropeiska sol- eller lyckosymbolen svastikan, kompletterad med bokstäverna A, S, E, och A. 

Logotypen som hade införts någon gång under slutet av 1800-talet, bestod av den indoeuropeiska sol- eller lyckosymbolen svastikan, kompletterad med bokstäverna A, S, E, och A. Nazismen, som använde en liknande symbol, hade vuxit sig stark och hade detta år tagit makten i Tyskland.

Annons från 1916. Läs mer här:

Järnvägsurspårningen vid Kärrsmossen 1916

Arvika på den tiden...

Artur fick den här bilden efter 53 år

Smith-Corona

Uppdaterat 131204

Gästinlägg från Karl-Erik Stridh.

Jag har en Smith Premier från cirka 1911 och Smith hade länge egenheten att den inte hade någon skifttangent utan istället dubbla uppsättningar tangenter.

Detta var något man höll fast vid längre än andra tillverkare och skadade även märkets försäljning.

Jag använde litet "l" (l som i litet) som siffran 1. Till vänster finns en röd knapp med svart centrum. Med den väljer man placering av färgbandet så att man kan få svart eller röd skrift. Det finns även ett lägre läge utan färgband om man skriver på stenciler. Då behöver man kraften från tangenten för att pressa hål i stencilen.

De fyra numrerade röda tangenterna till höger är knappar för kolumninställningar. På baksidan av skrivmaskinen finns en stav med skåror. Ovanpå staven finns spärrarna som man använder för att ställa in den skrivna sidans marginaler. På själva staven finns en mängd skåror, ett för varje steg som valsen förflyttar sig i sidled. Här finns fyra löstagbara spärrar som man använder för att ställa in olika stopp om man vill förflytta sig i sidled. Vid sidan om förbandshållaren finns en arm som påverkas av dessa tangenterna. Längst ut på armen vrider sig en led olika mycket så att man kommer till rätt stopp.

Det är ungefär som när man gör sidonställningar i Word, fast helt mekaniskt.

Anonns från Det bästa, juni 1946.

Smith Premier skrivmaskin från 1911.

Den gamla kvarnen

Eller? Föreställer bilden ett sågverk? Fast vart är i så fall vattenfallet? Kanske det är något helt annan byggnad.

Det sägs ju att en gammal bild berättar mycket men de ställer också många frågar som de ovan tex. Denna bild finns i Larsson arkiv och jag vet ingenting om den.

Vad ser man då? En gammal illa medfaren byggnad av trä.Verkar vara tillbyggd i omgångar. Den vänstra delen verkar var mer välgjord. Den högra mer nergången. Eller håller man på att riva byggnaden? Eller reparera? Ett upplag av nytt(?) virke ser ut till att finnas till höger i bild. Ett rör upp genom taket tyder på en värmekälla. I bildens högra nedre del finns något som kan vara en bäck? Finns inga stuprör och inga stuprännor.

Byggnaden ser ut till att ligga långt ute i skogen men man vet ju inte hur det ser ut bakom fotografen. Finns som sagt ingen uppgifter om bilden men det är inte osannolikt att bilden kommer från Värmland.

Vilket år kan bilden vara tagen? Verkar inte finnas några riktiga vägar fram till byggnaden utan endast något som man med god vilja kan kalla körväg, dvs med häst och kärra, möjligen vagn. En del övriga omständigheter finns som tyder på 1910-tal.

Någon som vet något om en sådan byggnad eller har en åsikt - allt är välkommet.

Elektrolux - 1912