Radioinköp

1999 köpte jag en Chevrolet Caprice. Den tidigare ägaren skickade med en FIN radio - radion som satt i bilen från början ville säljaren behålla då den var ÄNNU finare. Jag förstod aldrig riktigt resonemanget men lät honom hållas då det var en bil jag skulle köpa och inte radio. Ja, för att göra en lång historia kort lyckades jag elda upp den medskickade fina radion, en ny införskaffades och allt var frid och fröjd i många år...

I nådens år 2006 skulle det köpas ytterligare ny radio. Bakgrunden till detta var att jag i ett svagt ögonblick fick för mig att jag skulle modernisera (hemska ord!) mig och skaffa en "ljudanläggning" med CD-spelare. CD-spelare visste jag vad det var då jag haft en sådan anläggning länge inomhus som fungerat bra. Lätt som en plätt att sätta i en cd-skiva och sedan spela in valfria låtar i valfri ordning på ett kasettband som sedan stoppades i bilens radioapparat - alternativt att spela in från radion på samma sätt.

En annan bakgrund kommer jag ihåg nu var att det visade sig bli svårare och svårare att få tag i kasettband - fick leta länge innan jag med en viss motvilja tvingade gå in på Lidl där dylika band fanns till salu.

...nåja, ny radio var det - en CD-handlare uppsöktes och genomgång av sortimentet gjordes varvid förvirringen blev total. Vad i svarta h-e är: RDS, MP3 och CD-R/RW? Vad är MP4, MOS-FET med effektförstärkare och Burr-Brown 24-bitars ND/C-omvandlare? Vad i svarta... är en JVC KD-G722 med iPod? Och vad är en subbasutgång med nivå-/frekvenskontroll? Vad har detta med en radio att göra?

Varför kan inte radiofabrikanten uttrycka sig på svenska och på ett sätt som man begriper?

För i tiden fick man välja på mono och stereo samt möjligen Dolby! Det enda jag hade begärt var en radio med ett hål för cd-skivan till ett bra pris men det visade sig vara omöjligt att hitta. Försäljaren frågade vad jag skulle ha radion till? -"Tja att lyssna på radio och spela cd-skivor" svarade jag, lätt förberedd på att det var en kuggfråga. Flera andra försäljningsställen besöktes utan att jag blev klokare. Ingen försäljare var heller riktigt klok tror jag, utan pratade hela tiden om "heta" nyheter, konstiga förkortningar samt om Watt och uteffekter.

På ett ställe gav jag igen och sa liksom i förbigående att jag hade en Caprice -77 med 350/350 som apparaten skulle monteras i och att det var noga med att effekten inte störde vridmomentet på låga varv - han såg i sin tur ut som ett frågetecken! På ett ställe fick jag sedan napp - en trevlig försäljare sa inte en enda förkortning utan visade bara upp ett ställ med apparater i olika prisklasser och sa bara: -"Lyssna! Låter det bra och Du tycker priset är OK så köp - det räcker!" Dom ev finesserna på radion skulle jag lära mig och fö så var vi överens om att om man inte visste vad finesserna med konstiga förkortningar betydde så behövde man dom troligtvis inte heller.

Förståndig man ansåg jag och köpte. Hem som attan - ryckte ur den gamla perfekt fungerande bandspelaren och stoppade i den nya och otroligt nog, den fungerade perfekt från början.

Sedan skulle hembrända cd-skivor tillverkas men mer om detta i annat inlägg...

Frågan är då avslutningsvis - varför skall elektriska apparater typ bilradio säljas med finesser som ingen behöver eller begriper sig på? Lika illa är det med tex en TV? Och som sagt - varför kan inte fabrikanten uttrycka sig på svenska och på ett sätt som man begriper?