 |
| Levande livet, 1950. |
30 november 2017
29 november 2017
28 november 2017
Motortorpedbåt T38 - Sveriges häftigaste museifartyg?
Tre motorer! Enligt Tommy Lindberg har varje motor följande data:
Isotta Fraschini V 18 med dubbla turbo. 57 liters slagvolym. 6 kamaxlar. 4 ventilsystem. 6 kamaxlar och dubbeltändning med 36 platina tändstift. 6 förgasare. 2.500 hkr. Startmotor Ford V 8, bensinåtgång 7 liter i minuten.
27 november 2017
26 november 2017
25 november 2017
24 november 2017
Facit Privat
Gästinlägg från Lars Aleberg
Bilden du har på reseskrivmaskinen är intressant för 1963 hade jag i lön som juniorsäljare/ produktinformatör, innan säljskolan, ca 1200:- och fri bil och bensin så en reseskrivmaskin var inte särskilt billig.
Bilden du har på reseskrivmaskinen är intressant för 1963 hade jag i lön som juniorsäljare/ produktinformatör, innan säljskolan, ca 1200:- och fri bil och bensin så en reseskrivmaskin var inte särskilt billig.
En lite kul grej i marknadsföringen av resemaskin var när man ställt Bo Setterlind på en reseskrivmaskin och fotat av hans skor och halva biten under knäet. Med diverse ledtrådar skulle man då försöka lista ut vem det var som stod där. Kommer inte ihåg vem som vann men denne fick nog en resemaskin. Naturligtvis har jag en själv men jag tycker det går så trögt att skriva på den så det blir inte mycket författat på den.
En Facitsäljare (diskret fiskbensmönstrad kavaj, blå skjorta, stickad slips, gabardinbyxor och bruna playboyskor samt matchande klockarmband) skulle förutom takt och ton kunna alla produkter utom bokföringsmaskiner som hade specialsäljare men grunderna skulle sitta där med bokföring. Det jag kunde var tryck, möbler, skriv- och räknemaskiner samt duplicering.
Den bokföringssäljare som hjälpte oss sa till mig när vi diskuterade framtid, i slutet 60-talet, att om du inte är ingenjör kommer du inte vidare. Sagt och gjort tog jag examen på Thorildplans Gymnasium och ekonomexamen senare på Fridhemsplans Gymnasium men det är en annan historia.
Lite insikt i Facit från insidan där "kronjuvelkontoret" låg i huset i korsningen Hamngatan-Kungsträdgårdsgatan där det nu ligger ett hamburgerställe!!
23 november 2017
22 november 2017
"Luft fryser inte...
...men vi gör det", sades det lite elakt på -50 och 1960-talet.
 |
| Populär Mekanik, 1957. |
21 november 2017
HAN FICK IN SIN HÖGER
Gästinlägg från Bengt Carlén
Tidningen REKORD nr 11 1959 hade som omslagsbild Ingemar Johansson. "Ingemar skriver endast i REKORD” stod det att läsa och det var ju inte så konstigt. REKORDs redaktör och ansvarige utgivare Edwin Ahlqvist var ju Ingemars manager.
-Får jag bara in min höger, skrev Ingemar och syftade naturligtvis på den stundande matchen mellan honom och Floyd Pattersson som skulle äga rum den 26 juni 1959 på Yankee Stadium i New York.
Och högern fick han in. Två minuter och tre sekunder in i den tredje ronden vann ”Ingo” på knock-out efter att ha skickat Floyd sju gånger ner i golvet.
Vi som var tillräckligt stora för att få vara uppe mitt i natten lyssnade på Radio Luxemburg som matchen sändes i. Klockan var 03.47.27 svensk tid när Ingemar Johansson blev världsmästare i tungviktsboxning.
Tidningen REKORD nr 11 1959 hade som omslagsbild Ingemar Johansson. "Ingemar skriver endast i REKORD” stod det att läsa och det var ju inte så konstigt. REKORDs redaktör och ansvarige utgivare Edwin Ahlqvist var ju Ingemars manager.
-Får jag bara in min höger, skrev Ingemar och syftade naturligtvis på den stundande matchen mellan honom och Floyd Pattersson som skulle äga rum den 26 juni 1959 på Yankee Stadium i New York.
Och högern fick han in. Två minuter och tre sekunder in i den tredje ronden vann ”Ingo” på knock-out efter att ha skickat Floyd sju gånger ner i golvet.
Vi som var tillräckligt stora för att få vara uppe mitt i natten lyssnade på Radio Luxemburg som matchen sändes i. Klockan var 03.47.27 svensk tid när Ingemar Johansson blev världsmästare i tungviktsboxning.
20 november 2017
Mercury Country Cruisers -59
 |
| Fast det verkar inte så praktiskt att ha sin parkeringsplats just bredvid poolen? Eller tänker Larsson fel? Men en snygg vagn är det! |
19 november 2017
Strömstad 1975/1976
Från hösten 1975 och fram till sommaren 1976 någon gång jobbade jag åt Skanska Doris på plattformsbygget i Kålvik, Strömstad.
18 november 2017
17 november 2017
)+-+Kopia.JPG)
16 november 2017
VIF, Viksängens IF, Södertälje. Vintern 1954 - 55 Södertälje IP
Gästinlägg från Lars Aleberg
Jag har ett foto från det allra första ishockeylag jag var med i och det var ett pojklag från Viksängen i Södertälje som jag gärna skulle vilja vet mer om hur det gick för dem sedan. I Sdt ordnades en ishockeyserie för pojk-/kvarterslag bilden är från den serien och året är nog vintern 1954 - 55. Bilden är tagen på Södertälje IP med Rosenborgskolans utbyggnad i bakgrunden.
Jag har ett foto från det allra första ishockeylag jag var med i och det var ett pojklag från Viksängen i Södertälje som jag gärna skulle vilja vet mer om hur det gick för dem sedan. I Sdt ordnades en ishockeyserie för pojk-/kvarterslag bilden är från den serien och året är nog vintern 1954 - 55. Bilden är tagen på Södertälje IP med Rosenborgskolans utbyggnad i bakgrunden.
Viksängen var en samling hus byggda runt en rejält stor innegård där det fanns lekplatser, stora gräsytor och en halv fotbollsplan. På sommaren spelades det fotboll där och på vintern ishockey samt däremellan bus.
Kvarteret hade Konsum snabbköp, kondis plus några affärer till bl.a. Lennart Kvists pappas tapetseraraffär. Området hade ett punkthus som var dubbelt så högt som de andra och hyste även panncentralen som stod för värmen.
Laget fick en lokal av Telge Bostäder på ca 40 kvm där det också byggdes ett litet förråd för klubbor och tröjor som laget höll spelarna med samt den dyra målvaktutrustningen som Ove Vall har på sig på fotot. Allt detta hade vi samlat tomflaskor till som vi pantat på Systembolaget nere i stan. Det var ett digert arbete men lönsamt.
De tomglas vi inte fick panta slängde vi i Maren, som vi var tvungna att gå runt, och kastade prick på.
De tomglas vi inte fick panta slängde vi i Maren, som vi var tvungna att gå runt, och kastade prick på.
Minnet är lite svagt på vissa punkter men jag tror vi höll på några år med hockeyspelandet tills mopeder och annat kom emellan.
Vi bodde på Viksängsvägen 8B och alla de andra som var med i laget runt om. Per bodde nere vid slussen eftersom hans far arbetade med fartygsslussning.
Vilka vi var kommer jag inte ihåg namnen på alla och det är det som skulle vara så intressant att få reda på mer om “Hur gick det sen” och allt är av intresse. Några kommer jag ihåg namnen på medan andra är helt glömda.
Övre raden från vänster:
- Roger Berggren bodde i punkthuset. Hans far var polis??
- ?
- ?
- Per vars papa jobbade i Kanalverket, Södertälje sluss??
- Björn Matsbo vars pappa tog fram Swix skidvalla. Björn spelade sedermera i SSK, Södertälje Sportklubb.
Knästående från vänster:
- ?
- Björn Berglund. Hans far var i skogsbranschen??
- Ove Vall. Han är Sveriges yngsta utbildade typograf.
- Jag själv. Lars Aleberg vars pappa hade Facit AB.
- Lennart Kvist vars pappa hade butik och tillverkning av bilklädsel i området.
Området som är markerat är de hus som då ingick i Viksängen.
Jag hoppas att det kommer att finnas någon som läser bloggen och vet/känner till/eller på annat sätt kan bidra till frågan “HUR GICK DET SEDAN”.
Hör gärna av dig till mig lars.aleberg@telia.com eller Larssons Blogg.
 |
Stående: Roger Berggren – okänd – okänd – Per ? – Björn Matsbo Knästående: okänd - Björn Berglund? – Ove Vall – Lars Aleberg – Lennart Kvist |
15 november 2017
I den norska utgåvan av Kalle Anka - Donald Duck & Co...
...nr 42, 1963 kan man läsa om förutom Kalle själv även om Fordmodeller, Strutte och Strante, Barske Knut och Lego.
Donald Duck & Co (norska för Kalle Anka & Co.) är en norsk serietidning med Disneyserier, och en motsvarighet till Kalle Anka & C:o. Det första numret gavs ut i december 1948, kostade 50 öre och var 20 sidor tjock. Tidningen ges idag ut av Egmont. Sidantalet kom att öka till 36 sidor år 1950, och varade så fram till 1990. Idag är tidningen på 52 sidor.
Donald Duck & Co är i stort sett lika i innehåll som Kalle Anka & C:o och Anders And & Co., men vissa skillnader i materialet finns.
Källa: http://sv.kalleankasverige.wikia.com
14 november 2017
Vem har bett om...
Reprisinlägg från 2012. Har det blivit bättre - nej, snarare tvärt om.
...att man skulle stycka upp, sälja och privatisera våra gamla fina statliga verk? Inte Larsson i alla fall. Det som dög 1960 duger i dag med. Dessutom har våra förfäder med hårt arbete och skatter byggt upp dessa.
...att man skulle bilda den nya myndigheten Trafikverket? Inte Larsson i alla fall. Vad var det för fel på Vägverket? Eller Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ?
...att man delade upp SJ i SJ och Banverket? Och sedan styckade upp det igen i småbitar. Inte Larsson i alla fall. Vad var det för fel på att SJ skötte både räls, tåg och fastigheter? samt skötte tågförbindelserna runt om i landet? SAMT, hade en filmdetalj som via färgfilm dokumenterade sin verksamhet till nya generationers fromma.
...att man privatiserade apoteken? Inte Larsson i alla fall. Skall tydligen öka mångfalden! Pyttsan... kommer att bli fem apotek i Charlottenbergs köpcentrum som säljer hårschampo, godis och hudkrämer och inget i anslutning till vårdcentralerna och sjukhusen. Så var det med den mångfalden!
...att man nu kan se elpriserna via börskurvor? Inte Larsson i alla fall. Riskkapitalister och annat löst folk manipulerar på olika sätt så att elpriserna stiger.
...att inte elverket längre är elverket? Inte Larsson i alla fall. Vad var det för fel med att det lokala elverket levererade vår ström? I sina egna ledningar?
...att man inte ser en orange telebil i dag? Inte Larsson i alla fall. Vad var det för fel på Televerket? Som skötte våra telefonförbindelser till oftast full belåtenhet.
...att det nu för tiden finns telefonförsäljare. Inte Larsson i alla fall. Dessa djävulens hantlangare som förpestar tillvaron för folk eller lurar äldre att byta till dyrare telefonabonnemang.
...att man måste välja allt i dag? Inte Larsson i alla fall. Sjukvårds-, el-, tele-, tv-leverantörer m m, m m. Räcker det inte med att vi väljer bil, mat och bostad?
...att allt i dag skall inköpas till billigaste pris bland kommuner och landsting? Inte Larsson i alla fall. Billigt är ofta sämst.
Larsson menar med dessa exempel - som det finns många fler av - att vissa grundläggande samhällsfunktioner såsom tex sjukvård/medicin, el, vatten, skola, vägar och järnväg/tåg borde ha varit kvar i statlig/kommunal/landstingsregi och våra gemensamma värden inte borde ha nedmonterats och överlämnats till riskkapitalister. Larsson vill då rakt inte ha planekonomi men som den oöverskådliga röra det blivit nu med uppdelade konkurrensutsatta affärsdrivande verk m m, där lönsamhet är det viktigaste vill han inte ha.
Det var bättre förr...
...att man skulle stycka upp, sälja och privatisera våra gamla fina statliga verk? Inte Larsson i alla fall. Det som dög 1960 duger i dag med. Dessutom har våra förfäder med hårt arbete och skatter byggt upp dessa.
...att man skulle bilda den nya myndigheten Trafikverket? Inte Larsson i alla fall. Vad var det för fel på Vägverket? Eller Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ?
...att man delade upp SJ i SJ och Banverket? Och sedan styckade upp det igen i småbitar. Inte Larsson i alla fall. Vad var det för fel på att SJ skötte både räls, tåg och fastigheter? samt skötte tågförbindelserna runt om i landet? SAMT, hade en filmdetalj som via färgfilm dokumenterade sin verksamhet till nya generationers fromma.
...att man privatiserade apoteken? Inte Larsson i alla fall. Skall tydligen öka mångfalden! Pyttsan... kommer att bli fem apotek i Charlottenbergs köpcentrum som säljer hårschampo, godis och hudkrämer och inget i anslutning till vårdcentralerna och sjukhusen. Så var det med den mångfalden!
...att man nu kan se elpriserna via börskurvor? Inte Larsson i alla fall. Riskkapitalister och annat löst folk manipulerar på olika sätt så att elpriserna stiger.
...att inte elverket längre är elverket? Inte Larsson i alla fall. Vad var det för fel med att det lokala elverket levererade vår ström? I sina egna ledningar?
...att man inte ser en orange telebil i dag? Inte Larsson i alla fall. Vad var det för fel på Televerket? Som skötte våra telefonförbindelser till oftast full belåtenhet.
...att det nu för tiden finns telefonförsäljare. Inte Larsson i alla fall. Dessa djävulens hantlangare som förpestar tillvaron för folk eller lurar äldre att byta till dyrare telefonabonnemang.
...att man måste välja allt i dag? Inte Larsson i alla fall. Sjukvårds-, el-, tele-, tv-leverantörer m m, m m. Räcker det inte med att vi väljer bil, mat och bostad?
...att allt i dag skall inköpas till billigaste pris bland kommuner och landsting? Inte Larsson i alla fall. Billigt är ofta sämst.
Larsson menar med dessa exempel - som det finns många fler av - att vissa grundläggande samhällsfunktioner såsom tex sjukvård/medicin, el, vatten, skola, vägar och järnväg/tåg borde ha varit kvar i statlig/kommunal/landstingsregi och våra gemensamma värden inte borde ha nedmonterats och överlämnats till riskkapitalister. Larsson vill då rakt inte ha planekonomi men som den oöverskådliga röra det blivit nu med uppdelade konkurrensutsatta affärsdrivande verk m m, där lönsamhet är det viktigaste vill han inte ha.
Det var bättre förr...
13 november 2017
12 november 2017
LÅNGT FÖRE KURT OLSSON
Gästinlägg från Bengt Carlén
Någon som minns när herrarna skulle klä sig I Kurt Olsson-kavajer? Nja, egentligen var det ju inte en korrekt benämning året 1971 när Algots annonserade i tidningen Motor om vårens rutmönster för det skulle ju dröja ganska många år innan Kurt Olsson dök upp; först i lokalradion, senare i TV.
Skulle man vara riktigt uppdaterad beträffande modet våren 1971 skulle man till kavajen också ha en polotröja i matchande färg och svarta byxor därtill.
Vi som inte hade råd att köpa mer än den moderiktiga kavajen och polotröjan drog på oss några gamla, svarta byxor som inte var utställda. Det gjorde inte så mycket, det var kavajen som drog till sig blickarna.
11 november 2017
10 november 2017
9 november 2017
8 november 2017
NÄR TETRAPAK KOM TILL KARLSTAD
Gästinlägg från Bengt Carlén
Det kunde nog variera lite grann när de svenska mejerierna gick över till att förpacka sina produkter i Tetrapak. Det var ju en investering och hade mejeriet dessförinnan investerat i glasflaskor som förpackning ville man nog vänta ett tag innan man försökte sig på nymodigheten med mjölk i plastförpackning.
Tetrapak ansågs ha den idealiska formen vilket sparade såväl material som pengar i tillverkningen. Lite ömtålig var dock tetran, helst skulle den läggas överst i kassen.
När Tetran kom till Karlstad kostade en liter mjölk 73 öre. Då är frågan vilket år som denna annons var införd i Nya Wermlands-Tidningen. Skicka en kommentar till Larsson om årtalet.
Det kunde nog variera lite grann när de svenska mejerierna gick över till att förpacka sina produkter i Tetrapak. Det var ju en investering och hade mejeriet dessförinnan investerat i glasflaskor som förpackning ville man nog vänta ett tag innan man försökte sig på nymodigheten med mjölk i plastförpackning.
Tetrapak ansågs ha den idealiska formen vilket sparade såväl material som pengar i tillverkningen. Lite ömtålig var dock tetran, helst skulle den läggas överst i kassen.
När Tetran kom till Karlstad kostade en liter mjölk 73 öre. Då är frågan vilket år som denna annons var införd i Nya Wermlands-Tidningen. Skicka en kommentar till Larsson om årtalet.
7 november 2017
6 november 2017
)+-+Kopia.JPG)
5 november 2017
Larssons mammas farmor och farfar
Uppdaterat 171105
Bilden enl bildtext på baksidan fotot föreställer Larssons mammas farmor och farfar, dvs Larssons morfars mor (Hilma Larsson f.Andersdotter, född på Labacken, Degerbyn 1865-02-19 - död okänt datum) och far (Anders Gustav Larsson, född på Fäbacken, Degerbyn 1857-01-17 - död 1939-12-25). Bilden är enligt bildtexten tagen 1928. Finns det någon som törs utläsa något mer?
Morfar Anders Folke Larsson, född år 1901-04-06 - död 1979-07-01.
).jpg) |
4 november 2017
3 november 2017
2 november 2017
1 november 2017
HJÄLPREDA FÖR SERIÖSA BILHANDLARE
Gästinlägg från Bengt Carlén
Som bekant har det funnits en tid innan datorerna tog över vår tillvaro. Idag sitter ingen bilhandlare med ett kartotek över sina inbytta bilar utan nu är alla fakta lagrade i hans dator. Men för bilförsäljare som inte hade kontoret på fickan fanns det dessa kort att ha som hjälp när en inbytesaffär skulle dokumenteras. Inbytespris skulle naturligtvis antecknas, även hur mycket som kostats på objektet när det gällde att få den i presentabelt skick och till sist uppgift om vilken bil som togs i inbyte om det inte var renköp. Och togs inbyte fick naturligtvis ett nytt kort läggas upp på den bilen. Men det här var ett tag sedan.
Alla bilhandlare var inte så ordningsamma att de dokumenterade sina affärer på detta vis men detta kort kommer från en bilhandlare som var aktiv i Motorbranschens Riksförbund.
Högsäters färja
Högsäterleden är Värmlands sista kvarvarande offentliga färjeled och Sveriges kortaste färjeled för biltrafik. Den korsar den 75 meter breda Byälven mellan Fyksnäs och Högsäter, Säffle kommun.
Den trafikeras av den lindragna färjan Byälvan, som är byggd 1955 och lastar maximalt fyra personbilar varje tur. Färjan är Färjerederiets minsta bilfärja, och färjeleden är med sina 75 meter rederiets kortaste.
Färjan är en del av en lång tradition, trafiken över älven har pågått sedan tidigt 1700-tal och det finns lämningar av järnåldersboplatser och gravhögar på bägge sidor om älven. På grund av färjeledens korta längd och de höga underhållskostnaderna (färjan sysselsätter fem heltidstjänster) har förslagen återkommit igenom årens lopp om att ersätta färjan med en bro, eller helt enkelt dra in färjeleden, men det har hittills inte blivit av.
Färjan är lindragen. När den sjösattes 1955 var den eldriven, men sen 1963 drivs den av en dieselmotor.
Källa: Wikipedia
Den trafikeras av den lindragna färjan Byälvan, som är byggd 1955 och lastar maximalt fyra personbilar varje tur. Färjan är Färjerederiets minsta bilfärja, och färjeleden är med sina 75 meter rederiets kortaste.
Färjan är en del av en lång tradition, trafiken över älven har pågått sedan tidigt 1700-tal och det finns lämningar av järnåldersboplatser och gravhögar på bägge sidor om älven. På grund av färjeledens korta längd och de höga underhållskostnaderna (färjan sysselsätter fem heltidstjänster) har förslagen återkommit igenom årens lopp om att ersätta färjan med en bro, eller helt enkelt dra in färjeleden, men det har hittills inte blivit av.
Färjan är lindragen. När den sjösattes 1955 var den eldriven, men sen 1963 drivs den av en dieselmotor.
Källa: Wikipedia
Bilden nedan finns i Larssons familjalbum och visar en intressant bild på den gamla färjan någon gång på 1930-talet. Det som mer är intressant är att flickan mitt på färjan är Larssons mamma och mannen kan vara morfar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)