 |
| Året Runt, 1961. |
Sigge Stark, pseudonym för Signe Björnberg, född Petersen 22 mars 1896 i Hidinge församling, Örebro län, död 1 februari 1964 i Nordmarks församling, Värmlands län, var en svensk författare.
Hon var under flera decennier en av Sveriges mest lästa författare, via kärleksromaner med titlar som Månskensnatten (1945), Vi gifter bort mamma (1955) och Carmen Maria och kärleken (1965). Sammanlagt trycktes böckerna i över 5 miljoner exemplar.
Hon skrev även manus till ett par radioserier och gav ut två djurböcker under eget namn.
Källa: Wikipedia.
VEM MINNS SIGGE STARK?
SvaraRaderaI egenskap av till åren kommen gubbe minns jag mycket väl söndagsmorgnarna för sådär 55-60 år sedan då Hällebäcks Gård gick på radion. Jag var inte så insatt i debatten huruvida detta Sigge Starks alster var av hög eller låg kvalitet men det jag ändå minns var att det hade satts en töntstämpel på Hällebäcks Gård.
Med facit i hand måste man idag medge att fem miljoner sålda böcker talar sitt tydliga språk och placerar Signe Björnberg högt på listan över Sveriges mest lästa författare.
Jag minns också att delar av den svenska kultureliten ungefär samtidigt ondgjorde sig över Åsa-Nisse-filmerna. Det gick ju så långt att kultursnobben Harry Schein anmälde filmerna till Radionämnden med motiveringen att de stred mot innehållet i avtalet mellan staten och Sveriges Radio om god underhållning.
Till slut; det är svårt det där med folklig underhållning. Varken Signe Björnberg eller Stig Cederholm (Åsa-Nisses författare) hade väl knappast i tankarna att de en dag skulle kunna få Nobel-priset i litteratur för vad de åstadkommit. De ville ju bara skriva för de som uppskattar god underhållning och de är många. Kritik mot folklig litteratur blir som att jämföra Mozart med Lasse Stefanz. Det ena utesluter inte det andra.